Triangle

Det finns en hel del båtfilmer som överhuvudtaget inte har någonting med verkligheten att göra och ibland är det precis vad man vill se. Båtar i största allmänhet är en utmärkt skådeplats för riktigt läskiga manus då människorna ombord är helt utlämnade åt både havets lynniga temperament och den starkt begränsande ytan. Skulle något gå riktigt illa finns det ingenstans man kan gömma sig.

En psykologisk skräckfilm

Den australiensiska filmen Triangle från 2009 är ett unikt exempel på en psykologisk skräckfilm med många bottnar. Trots att filmen är relativt okänd är den riktigt bra och bygger på en berättelse om antika förbannelser och tidsloopar. Man behöver tänka till lite för att hänga med, vilket de flesta skräckfilmer inte gör några anspråk på.

Filmen handlar om några vänner som ger sig ut på en segeltur som oturligt nog involverar en storm. Innan båten kapsejsar i de hårda vindarna och vågorna tar den emot ett nödrop från en förtvivlad kvinna. Plötsligt dyker en stor linjekryssare upp som från ingenstans och vännerna tycker sig se någon på däck. De beger sig ombord och börjar leta efter personen de sett. Märkliga händelser inträffar och det verkar som vännerna har varit där förut. Ett blodbad utan dess like väntar dem samtidigt som tittaren blir utsatt för en mästerlig psykologisk manipulation.